Nu märker jag tydligt en dyngsrytm hos lillebror i magen. Han sover några timmar, så stökar han runt ett tag eller hickar eller gör både och sen sover han igen därinne. Han blir mest aktiv på kvällen och när jag laggt mig för att sova. Sen väcker han mig några gånger då jag måste baxa mig ur sängen. Jag är tung och känner mig pricis lika osmidig som en sånhär sjöelefant med tjocka lager av späck.
Jag ålar mig ner mot fotändan av sängen (jag ligger ofta inklämd mellan bebispappan och blivande storebrorsan) sen kommer nästa strapats att lyckas ställa mig när foglossningen är som allra värst. Det gör så ont och jag vaggar sakta mot badrummet som sån tur är ligger pricis vid vårt sovrum. Det ska bli underbart när han har kommit ut den lilla prinsen! Jag längtar efter att ligga på mage o kunna vända mig utan problem! Det är knappt så jag kommer ihåg hur det känns. Tänk att jag sprang 5 km ibland flera gånger i veckan lätt som en plätt! Ofattbart! Jag har svårt att fatta att det någonsion kommer att inträffa igen.
På dagarna vaktar jag vedkorgen. Bebbelani smyger dit så fort jag vänder ryggen till och vipps är det smulor av träflis överallt i huset. Jag försöker ge henne roliga leksaker men hon är bara intresserad av ved!
29 dagar kvar av sjöelefantstadiet. Sen omgraderar jag mig förhoppningsvis till sälstadiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar