Min Bengt har kommit hem och han knapprar på sin telefon. Ivanligafall gillar jag inte knappret så mycket för jag tycker att han ska focusera på mig mest hela tiden men nu bryr jag mig inte om det så mycket för det känns så fantastiskt att han kommit hem igen! En timme innan Bengt kom hem var huset ett råttbo med målargrejer överallt, slipdamm, smutstvätt som samlats i högar (vår tvättmaskin är trasig också det är ju typiskt) men jag gjorde turbostädning och röjde o plöjde och när han landade innanför dörren var det smutsfritt och glimmrande och stillsamt i huset. Jag var helt anfådd av uppdraget men låtsades som om jag legat på soffan hela dan. Ha, ha

En bild av det glittrande fredagshemmet, när slipdammet laggt sig, jag har ätit min chokladkaka och Bengts fina fossingar vilar mjukt mot bordet