influensa....

Det är söndag och jag har just fått beskedet att vi ska åka in imorgon och lillebror i magen ska födas med kejsarsnitt det visste vi innan då vi var på inskrivning på sjukhuset för några dagar sen men efter det har det varit osäkert om vi skulle vara tvungna att skjuta på födelsedagen.

Blivande storebror blev sjuk i influensa och det dröjde bara en dag så var jag också det. Och så dålig har jag nog aldrig varit. 3 dagar med hög feber och ont i hela kroppen, magen som spände, förvärkar som attakerade då o då (jag var livrädd att det skulle dra igång för jag skulle omöjligt orka föda) när äntligen febern försvann väntade nya utmaningar med fruktansvärd rethosta! Oj så vi har hostat både blivande storebror o jag.


                                                    
                                               


Jag är och har varit större delen av graviditeten väldigt tät i näsan och nu när jag blev sjuk har det blivit ännu värre och jag har pumpat i mig säkert en hel otrivin bara under en natt. Jag vet att man blir imun tillslut och det är jag säkert för jag vaknar en gång i halvtimmen och måste spraya in lite till, så kommer en ny hostatack och det känns som om någon försöker karva ut mina revben. Pga av detta får jag fruktansvärt ont i halsen på morgonen. Jag kan knappt svälja och att hosta.... ja en mardröm har allt blivit och jag önskar att jag kan svimma av av smärtan men det gör jag naturligtvis inte. Nästa hostning får jag panik skriker nått och får inte luft, jag kastar mig runt halsen på bebispappan och gråter som ett barn. Det är nog bra för då samlas lite slem i halsen och det blir lite bättre. Sen somnar jag nån halvtimme igen. Min hals är som ett stort öppet sår. Jag är nu övertygad om att det är nässprayen som torkat ut den helt så mitt råd till alla som får influensan är att bara spraya om man absolut inte får luft. Hoppas att jag aldrig mer blir såhär sjuk. Om jag blir det så tänker jag inte vara höggravid ivartfall.




                                                            


Vi trodde inte att vi skulle göra snittet imorgon men nu vet vi att det blir av efter att ha ringt och pratat med förlossningen. Det kommer att bli tufft att hosta med såret men hostan är iallafall lite bättre nu och jag hoppas såklart att det är ännu bättre imorgon. Vi tvättar alla sänkläder nu o snart ska vi packa det sista i väskorna som ska med till BB. Bebispappan skjutsar nu storebror till min syster som som tur är är ledig hela veckan. Hundarna ska han sen skjutsa till mormor som dom tycker så mycket om.

Jaha... nästa gång jag skriver här är jag 2 barnsmamma och den förfärligt jobbiga graviditeten är ett minne blott. Jag kommer inte sakna magen som endel gör. Jag kommer inte sakna foglossningen eller den ständiga värken i ryggen. Nä, jag kommer inte sakna nått! Men jag kommer att tycka att det var värt det när jag snusar på bäbisen. Det är jag säker på.